Klason Antavlor
Antavla Peter Klason
Antavla Marie-Louise se HILL
Generation 1
02 PETER KLASON 1848-04-04---1937-01-01, Professor i kemi Tekniska Högskolan, Stockholm, 1886-05-19 g m
MARIE LOUISE HILL g Klason 1852-03-25---1929-04-24.Hennes antavla se Hill
Generation 2
04 Cristoffer Adam Claësson f Gårdsstånga 1821-09-10, d Halmstad 1906-03-11, Domänintendent i Halland,
(barnbärerska ana 19)
05 Elna Helena Billing 18221120-1913. Gifta 18971022 på sonens initiativ, senare kommentar ”kunde ha varit ogjort”.
Generation 3
08 Ulrik Wilhelm Claësson 1792-06-24 i Lyngby, Malmöhus , Inspektor Hviderup, g 1816–07-27 m
09 Fredrica Louisa Kindborg, 1792-02-12--, född Helsingborg, syskon Maria Helena
1788-04-08–1863-07-01 g m Johan Christia Körner, landsfiskal Öland, barn 1
Nils Peter 1789- o 2 Cristoffer 1798-,
10 Johan Niclas Billing 1786-07-08--1867-12-20, organist i Årstad, torpare 1814-01-03 g m
11 Pernilla Hansdotter 1794-04-13--1876-02-14, Årstad
Generation 4
16 Jeremias Claësson, Cronolänsman, f 1755 d 18101007 i Ljungby, Malmöhus
Ingeborg Wennerberg f Klason skriver ”Den första Klason kom hit på Karl XI:s tid.
Det var en glasblåsare från Bömen. Sedan var de förvaltare på de stora skånska godsen. De for över tiill Svenska Pommern och kom tillbaka med nya ideer.”
Wikipedia anger ”1751 kom bömiska glasblåsare till Strömbäck nära Luleå.”
17 Margareta Christina Plantin f 17 Apr 1758 i Norra Strö, Kristianstad, Sweden, d 12 Dec 1808 i Lyngby,
Malmöhus, barn
17,1 Otto Carl Gustaf Claësson b: 7 Oct 1787,
17,2 Carl Adam Claësson b: 22 Nov 1789,
17,3 = 08 Ulrik Wilhelm Claësson b: 24 Jun 01792,
17,4 Johan Fredrik Claësson b 2 Aug 1799
17,5 Hampus Claësson b: 2 Aug 1799
17,6 Ulrika Margareta Claësson b: 6 Dec 1795,
18 Wilhelm Peter Kindborg 1756-04-01–1803-02-21, Kirurgie magister, stadskirurg och fältskär,
18,1 halvsyster Helena Maria 1753
18,2 Birgitta Margareta 17580609-,
18,3 Brita Margareta 17590720-18270220, g Johan Abraham Liedgren 17570911-18218,4 Johanna Fredrica 17611124-
18,4 Johanna Fredrica 17611124-.
19 Maria Christina Thelander g Kindborg 1767-06-14–-1833-04-04, f i Landskrona
19,1 halvsyster Helena Maria 17530507
19,2 Birgitta Margareta 17580609-,
19,3 Brita Margareta 17590720- o
19,4 Johanna Fredrica 17611124-.
20 Olaus Billing 1760-07-27--1832-10-11, klockare i Varberg, sen Årstad 1785 g m
21 Anna Lundqvist 1761-03-13--1836-12-04 i Varberg
22 far okänd
Generation 5
34 Bengt Adam PLANTIN (Olof Olai PLANTIN6 68, Olof PLANTIN5 136, Olaus Petri NJURENIUS4 272, Petrus Olai GESTRICIUS544, Olof MÅRTENSSON1088, Mårten LARSSON2176) was born 1725 in Röke, Kristianstad, Sweden, and died 8 Apr 1777 in Skepparslöv, Kristianstad, Bengt was a forester (position equal to a sheriff or local law enforcer) and a bailiff (fogde?) /roo
35 Eina Maria Horlin g 27 Sep 1755 in Vankiva, Kristianstad, Sweden /roo
36 Johan Friedrich Kindborg 1721?--1761-06-22, f i Gärdhem, d i Sörby, Frälseinspektor,
g1 Brita Carlberg 17250906– 17540110
37 g2 Brita Lisa Lauterback
38 Peter Thelander f o 1737 d 1804-03-07 Landskrona, Mjölnare i Landskrona /Anb forum
39 g 1 17630429, 2 g Magdalena Segerström, Näs 17430131—17970715
40 Sven Olofsson Billing 17(30)-1810-04-16, pråmkarl, krögare, Varberg, 1759-12-02 g m
41 Karin Arvidsdotter 1727 –1785-05-10, från Ekregården
42 Nils Persson Lund
43 Anna Andersdotter
Generation 6 64 - 127
68 Olof Olai Plantin 16720928 i Nordmaling Västerbotten d 17360212 in Röke, Kristianstad. Olof was a parish minister.…. Florell var en hederlig och välförtjänt man som förtjänade ett rikare pastorat än Röke. Han fick byta tjänst med Olof Plantin från Vämmenhög som misskött sig svårligen där. Plantin fortsatte att missköta tjänsten. Han försummade att besöka sjuka som begärt att få nattvarden, underlät att hålla mässa ibland och prästfrun höll krog i prästgården. Plantin skrev inga anteckningar i kyrkboken mellan 1720-34 så uppgifter om födda, vigda och döda finns inte för de åren. Plantin blev dock inte avsatt då han var släkt med en biskop. /rakesockengille.se
69 g 1 1710 m Karine Jonsdotter /roo
= http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/i1.cgi?op=GET&db=johnsons&id=I6020g2
g 2 17180730 m Margaretha Cederstråhle, f 1696, d 17560525 i Röke
76 Truls Persson f 1755-12-14 – Landskrona
77 Anna Kristina Djurlund blev ca 52 år
78 Christoffer Nilsson f 1680-09-? d 1750-03- Gullarp (Trolle)Näs M, mjölnare
79 g 2 Maria (Segerström) Persdotter f ber 1707 d 1770-02-09 Möllan, Näs
82 Arvid Olofsson, bonde (?) Ekregården
Generation 7 128 - 255
136 Olof Plantin f 1640 Umeå. d 1689 Olof was a school master in Nordmaling and parish minister in Umeå, Västerbotten./roo
137 Birgitta Eriksdotter Forsell f 1640, Umeå /roo
154 Olof Djurlund d 1759 Landskrona, smedmästare vid artilleriet i Landskrona
155 Hustru d 1754-01-25 Landskrona
156 Nils Jönsson/Persson
157 Lena (Malena
Generation 8 256 – 511
272 Olaus Petri Njurenius f 1580 i Njurunda (Petrus Olai Gesricius544, Olof Mårtensson1088, Mårten Larsson1176) Död 1645-09-24 i Umeå (AC). Kyrkoherde i Umeå lfs. Student vid Uppsala universitet 1599, inskriven vid universietet i Helmstedt 1605-10-15 promoverades där till fil. mag. 1607. Efter kortare uppehåll vid Greifsvalds universitet lät han immatrikulera sig vid universitet i Wittenberg 27 oktober samma år. Omkring 1611 anställning vid Gävle skola, 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hill församling. Med sin svärfar ärkebiskop P. Kenicius på en visitiationsresa till Torneå.Då kh Rudbeckius tillkännagivit sin avsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 1618-02-24 en supplik, som remiterades till ärkebiskopen vilken i brev rikskansleren Axel Oxerntierna 1618-05-07 hemställde,>>M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är Petri son, fordom pastoris i uma, må komma därtill efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas<<. Niurenius tillträdde pastoratet i Maj 1619 och upplade en bok över kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721 [2] Utnämnd till prost 1623 blev han en nitisk främjare av själavården ej blott inom moderförsamlingen utan även bland den underlydande lappmarkens befolkning, vilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte,offentliga fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblivna lapparna, genom anläggande av en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till den första lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola den s. k. Skytteanska inrättades i Lycksele,där undervisningen började 1632. Till lärjungarnas nytta utgav han ett par läroböcker. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer. Ärkebiskopens svärson i g 1. /la
= http://lasseistuvsta.se/0002/2125.htm
273 g 2 1625 Magdalena (Malin) Zachrisd Bureus. 1 Sep 1604 in Själevad, Västernorrland /roo; Född 1611-06-20 i Nora (Y).
Död 1689 in Umeå (b: 1 Sep 1604 in Själevad roo) barn /la
273,1 Margareta PLANTIN was born 30 Sep 1627 in Umeå, Västebotten,
and died 1675/?
273,2 Nicholaus Olai PLANTIN was born 24 Jan 1629 in Umeå, Västerbotten, and died 1685
273,3 Andreas PLANTIN was born 1631 in Umeå, Västerbotten, Sweden, and died 1708.
273,4 Erik Olai PLANTIN was born 1633 in Umeå, Västerbotten, Sweden, and died 1688.
273,5= ana 136 Olof Plantin 1640 in Umeå, Västerbotten, Sweden, and died 1689 in Nordmaling,
273,6 Daniel Olai PLANTIN was born 1642 in Umeå, Västerbotten, Sweden, and died 1711 in Stockholm,
273,7 Barbara PLANTIN was born 1644 in Umeå, Västerbotten, Sweden.
274 Erik Jöransson Forsell f 1613 Umeå, Borgmästare Umeå 1663-1666 /roo /bp
275 Anna Nilsd Grubb f Umeå /roo /bp
Generation 9 512 – 1023
544 Petrus Olai Gestricius f 1530 Gävle d 1607 Umeå, rektor i Gävle, Kyrkoherde i Umeå. Afsatt från rektoratet i Gefle på grund af sin vägran att underskrifva liturgien 1577, lefde ett par år utan tjänst i Gefle, men erhöll, som det säges, på bemedling af sedermera ärkebiskop P. Kenicius, khdebefattningen i Njurunda 1580; uppbar fr. 1581 genom kgl. br. 3 febr. 1579 2 pdorn spl.; undertecknade. ss. prost öfver Medelpad Upsala mötes beslut 1593 samt blef i apr. 1594 khde i Umeå. Vidare där om honom. Satt troligen i fängelse pga konflikt med Konung Johan III och hans Röda Bok. Barnen tog namnet efter födelseorten Njurunda (/roo anger b 1545) /la
545 ? Gift 1579 Gävle Mailin Nilsdotter Bure. f1550 i Gävle (X). [1]
Död 1624 i Luleå (BD). 1756/la
r545 ? Marriage 1 Catharine MÅRTENSDOTTER med barn Brita Persdotter NJURANIUS b: in Njurunda, Västernorrland, Sweden
545,1 Olaus Petri NJURENIUS272 b: 1580 in Njurunda, Västernorrland, Sweden
545,2 Nicholaus Petri NJURANIUS b: 1592 in Njurunda, Västernorrland, Sweden
545,3 Ericus NJURANIUS b: 1592 in Njurunda, Västernorrland, Sweden
545,4 Johannes Petri NJURANIUS b: 1596 in Njurunda, Västernorrland, Sweden /roo
546 Jonae Zacharias f 1581 d 1638 Själevad, Kyrkoherde 1613-1638 i Själevad (Y). Zacharias Jonæ (1613-38) var kapellan i församlingen 1593, då han undertecknade Upsala mötes beslut. Khde i Nora 1609-13, tillträdde Själevads pastorat sistn. år och utgaf lösen för Älfsborg åren 1613-18. Genom kgl. br. 12 nov. 1629 fick han ett hemman i Hörnett fritt från utlagor. Nämnes prost åtminstone från 1633 till sin död. Han afled 1638, dagen är ej känd, men 25 maj anförde ärkebiskopen i domkapitlet, att dn. Zacharias i Själavadh hafver före sin död skrifvit, begärandes, att hans måg M. Laur. Agrelius måtte succedera honom icke allenast till giellet, utan ock till præposituram, hvilket togs uti betänkande. G. m. Malin Engelbrechtsdotter Bure, f. 1/10 1581, företrädarens dotter. Hon köpte 2 säll. jord i Öfversjäla 1648 och skall ha lefvat ända till 1668. Barnen togo namnet Bureus efter henne. Barn: Johannes Bureus, f. 6/4 1598, stud. 1616; Jonas, f. 16/8 1599,sacellan här, sedan khde i Arnäs; Lisbeth, f. 7/9 1601, g. m. borgmäst. Olof Abrahamsson i Hsand; Malin, f. 1/9 1604, g. m. prosten Olof Niurenius i Umeå; Margareta, f. 20/6 1611 i Nora, g. m. khde Agrelius, faderns efterträdare. /la
547 Malin Engelbrertsdotter Bure, f. 1/10 1581, ”dotter till företrädaren. Hon köpte 2 säll.
jord i Öfversjäla 1648 och skall ha lefvat ända till 1668. Barnen tog namnet Bureus efter
henne” /la
She was born 1 Oct 1581 in Säbrå, Västernorrland, Sweden, and died 1668. /roo
548 Jöran Persson f Umeå /roo
549 Anna Hansdotter f Umeå /roo
550 Nils Andersson Grubb
Generation 10 1024 – 2047
1088 Olof Olaus Mårtensson Martini f omk 1510 Teg d 1607 Gävle, ålderman i Gävle /roo
1089 Karin Andersd Grubb f omk 1510 Umeå /roo
1090 Nils Björnsson. Född 1515 i Gävle (X). [1] Borgmästare i Gävle (X) /la
1092 Engelbertus Laurenti Bure. Född 1542 i Säbrå (Y). [1] Död 1621 i Luleå (BD). Kyrkoherde i Säbrå (Y). Kyrkoherde i Härnösand (Y). Kyrkoherde i Luleå (BD). Adlad 1624. ”son till företrädaren och adj. åt honom 1568. Som pastor till Sebrådz prestegäll beseglar han tiondelängderna fr. o. m. 1573, sista gången 12 mars 1589, och utgaf s. å. en hjälpskatt om 6 dlr. Då kon. Johan III år 1574 lät afyttra en del af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna med bördsrätt åt enskilda, tillöste sig khde Engelbrecht Larsson för 1308 mark 13½ seland i Hiersta (Geresta), 5 sel. i Legdan (Lögdom), belägna i Säbrå s:n, samt 2 sel. i Lindom och 2½ sel. i Mulgärd (Muggärd) af Häggdånger s:n, (Eckl. bost. 2, S. XXVII.) Med sin tjänst Hirst. förenade han fr. 1586 befattningen som förste khde i den nygrundade staden Hernösand (se I, s. 341) och blef genom byte med sin broder Johannes khde i Själevad 1589 (se III, s. 277) samt slutl. khde i Luleå, se Neder-Luleå. /la
1093 g 1570 m Elisabeth Andersd Bure (Andreas Olai2186, Olof TIMMERMAN4392) was born 6 Sep 1549 in
d 15971009 i Stjälevad /roo
Död efter solens nedergång 1597-10-09".
Tre söner adlades med namnet Bure. /roo
1098 Hans Persson /roo
Generation 11 2048 - 4095
2176 Mårten LARSSON b: in Teg, Umeå, Västerbotten, He was a farmer. | /roo
2177 Ingrid OLOFSDOTTER b: in Baggböle, Umeå, Västerbotten, d n Teg, Umeå, Västerbotten, Sweden /roo
2178 Ander Persson Grubb. Född 1480 i Umeå (AC). [1] Död 1543. Landsköpman i Grubbe Umeå. Underlagman. Född i Grubbe Umeå. Birkarl, landsköpman, förlänades bl.a. skatteuppbörden från samerna i socknen 1526 [SBL, bd. 17, sid. 341]. Skall tillika ha varit underlagman i Västerbotten [Genealogica 53], men belägg för detta saknas. Stamfar för släkten Grubb. /la
2179 Maria (Mariet) Jakobsd BURE b1480 d 1529, född i Bureå.(Jacob Anderss Bure4356 ,Anders Olofss Bure4356, Olof Herses8712) Bosatt i Grubbe. Ägde arvsandel i hemman i Bure. Eg Maria. Född i Bure, Skellefteå lfs. Dottersonen Andreas Laurentii uppges ha kallat sig Bureus innan han adlades Björnram. Sonsonssonen Jakob Andersson ska ha kallat sig Bureus Grubb (Gillingstam 1967-69, sid 342). /la
2184 Scenonius (Svenonis) Laurentius Bure (Sven Pärsson Bure4368,, Pär Falesson Bure8736, Fale Olofsson Bure17472) f 1506 (/roo f 1507) Barkesta, d 1579 Säbrå
Kyrkoherde från 1543 till 1572 i Säbrå (Y). [1]
Kyrkoherde i Luleå (BD).
Född 1507 (1497) i Barkesta Harmånger. Död 1579 i Säbrå. Kyrkoherde i Säbrå från 1543 till 1572. sattes han i sin ungdom i Bure kloster där han fick lära sig läsa och skriva samt leva klosterliv i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Han blev senare fransiskanermunk i Uppsala och tjänstgjorde i domkyrkan. Vid reformationen blev han lärjunge till Olaus Petri och sände till Norrland för att sprida Lutherdomens tankar och blev 1543 utnämnd till kyrkoherde i Säbrå. Avgav vid landstinget i Bjärtrå 1568 rohetsförsäkran till Johan III. Erbjöds av biskop Lars att bli prost över Ångermanland men avböjde.
Källa: Boken om Säbrå)
Svenonis (1543-72). Enligt Johannes Bureus, hvilkens uppgifter dock böra upptas med en viss försiktighet, lär denne adliga Bureättens förste närmare kände stamfader varit född 1507 och tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i Burakloster (?), där han af sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlefnaden, kom därifrån till Fransiskanerna i Upsala och blef altarist i domkyrkan, deinde præbendam animarum SÄBRÅ 95 administrandam suscepit.¹ Vid reformationens början begaf han sig till Sthm och blef Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blef khde i Säbrå 1543, men afböjde det af ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen öfver Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå. På Landstinget i Bjärtrå 29 okt. 1568 afgaf han jämte öfriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Enligt taxeringen för Älfsborgs lösen år 1571 utgjorde khdens lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1½ pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9½ mk. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mk, hvaraf tiondedelen utgafs för ändamålet. Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gefle skola och slutligen till Upsala. Tiondelängderna för år 1572 äro de sista, som bevittnats af Laurentius Svenonis, men enl. uppgift skall han dött först 1579. G. 1541 m. Margareta Engelbertsdotter Janzonia.Barn: Sven blef vid militien med sin faders samtycke och gjorde under sin farbroder Jonas Bure vackra prof, »donec eum suum in censum libitina referret»²; Engelbertus, f. 1542, khde i Säbrå, Hsand, Själevad och sist i Luleå; Petrus, »urgente aliquo naturæ vitio», blef handlande; Johannes, f. 24/1 1548, khde i Säbrå n. 6; några döttrar.
Källa: Härnösands stifts herdaminne. /la
2185 gm Margareta Engelbrektsd Janzonia f o 1510 i Äbrå /la
2190 Andreas Olofsson Olai f 15120303 i Uppsala, d 15690303, Anders Olai was a priest in Skellefte and became Vicar of Uppsala in 1540. it was reported that Anders was wild in his youth but became serious and generous when he became vicar. /roo
Komminister mellan 1531 och 1540 i Skellefteå landsförs (AC).
Kyrkoherde 1540 i Uppsala domkyrkoförs (C).
Bonde 1550-1569 i Storkåge 4, Storkåge, Kågedalen (AC).
Kyrkoherde från 1544 till 1569 i Skellefteå landsförs (AC).
Andreas Olai. Kyrkoherde, bonde. Född omkring 1512 i Uppsala domkyrkoförs (C). Ägde Storkåge 1 1550-69
Var först komminister 1531-40. Han var en stor ivrare för de lutherska kyrkobruken. Var med när mässan lästes på svenska första gången i Skellefteå kyrka. "Anno 1536 begynte svenska messan i Skelleta kyrkio på juldag och var icke myckit välkommen." Efter en tid som kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling i Uppsala återkom han som Kyrkoherde 1544-69.
Som kyrkoherde har han lämnat efter sig många anteckningar av stort värde. Andreas var en begåvad, erfaren och klok ledare i en svår brytningstid. Klart är att han ofta måste handla på egen hand, gripa in och ställa till rätta.
Då riksantikvarien Johan Buræus år 1600-01 företog sin norrländska resa, synes han ha gjort sig särdeles väl underrättad om denne sin morfaders, khde Anders förhållanden och skref bland annat i sin anteckningsbok: "Morfar var svåra yr, medhan han var ung och var kapellan i Skeletta, men sedhan när han var kyrkeherre, var han svåra alvarsam, men siälf drak han intet. Morfar var myckit sträng med Laghen, thet tyktes honom ångra, när han skulle döö. Han sparde inthet läta hengia tiuvarna, en gång hängdes på Tiufholman, i Skelleftå ligger, 3 tiufwar"
Andreas arbetade försiktigt och klokt för den nya tron. Om resultatet av sitt tålmodiga arbete skriver ha mot slutet av sitt liv: "Allt intill denna tid haver icke varit tillstatt den menige man altarets sakrament sub utraquae-speciae, men nu genom Guds nåd allom tillåtet. Alla papistiska ceremonier voro hållna till min tid, vilka sedan avlagde äre med goda skäl utan allt buller och föragelse". (Från Kyrkbacken av K.A. Fellström) Död 1569-03-03 i Kåge, Kågedalen (AC).
Bland prosten Anders Olai syskon nämnas khden Laurentius Olai i Willberga, Per Olsson, kon. Erik XIV:s hofskräddare i Sthm, Nils, död i Skellefteå 1549 och Cecilia, Jon Skinnares hustru på Tofvan. Afled 3 mars 1569. /la
2191 g 1540 Anna Andersdotter BURE f 1515 d 15830622 (Anders Jakobss af Bure4382, Jacob Anderss Bure8764, Anders Olofss Bure17528 ) /roo
Hemmansägare 1569-1577 i Kåge, Kågedalen (AC).
Anna Andersdotter Bure. Född omkring 1512 i Kåge, Kågedalen (AC) (M H). Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.
Död 1569. Syster till Kålug Andersdotter Bure
Anna och Andreas hade tio barn:
Karin Andersdotter. Född i Skellefteå landsförs (AC) (Boström). Gift med Anders Olsson Silbo i Tuvan
Brita Andersdotter. Född 1538-10-05 i Skellefteå landsförs (AC). Gift med Herr Mickel i Skånela och sedan Herr Mats i Ärentuna Död 1565-09-13.
Malin (Magdalena) Andersdotter. Född 1541-01-29 i Uppsala domkyrkoförs (C).
Daniel Andersson Bure. Född 1544-12-09 i Skellefteå landsförs (AC). Kansliskrivare . Skrivre åt Herr Pontus. Honom lärde Iohannis Buraei fader skrifwa, ty han skrev mächta wäl (Johan Bure)
Olaus Andreae. Född 1546-05-18 i Skellefteå landsförs (AC). Död 1568-09-20.
Dordi Andersdotter. Född 1548-05-31 i Skellefteå landsförs (AC). Död 1591.
Elisabet Andersdotter. Född 1549-09-06 i Skellefteå landsförs (AC). Död 1597-10-09. Tre söner adlades med namnet Bure. (Sikeborg)
Andreas Andrae Bure(us). Syssloman i Uppsala domkyrka. Född 1551-08-14 i Skellefteå landsförs (AC). Död 1589-05-.. i Uppsala domkyrkoförs (C).
Sara Andersdotter. Född 1554 i Skellefteå landsförs (AC). Död 1597-04-20.
Nils Andersson. Bonde Storkåge 1 åren 1578-1598.. Född 1557-03-05 i Skellefteå landsförs (AC). Död omkring 1597 i Kåge, Kågedalen (AC). Nils Andersson var riksdagsman 1593 och sexman 1595. År 1591 planerade svenskarna ett krigståg mot Kolahus på Kolahalvön. Nils Andersson fick i uppdrag att samla in och införskaffa en mängd båtar, som fördes till Österbotten under ledning av Olof Andersson i Tåme. År 1587 var Nils Andersson till Stockhom med en egen skuta. Lasten innehöll 4 tunnor lax, 8 tunnor strömming, 160 lispund torrfisk, 8 decker (80) bockar samt 48 kalvskinn. (B&G) /la
- - - - - - ingår ej i antavlan, sidolinje.
Bror Olof Olofsson BURE med sonen Olof Andersson. f 1550 i Avan Skellefteå d 1607, avrättad, kallad Tåmförsten. Utdrag levnadsbeskrivning ”Åren 1583-84 redovisar länsmannen Olof Andersson i Tåme som ägare till Fällfors 2 i tiondelängderna. Men han kan ha ägt hemmanet redan från 1576 då både Olof Ersson och Olof Andersson finns under Drängsmark. År 1581 ger Olof Andersson ut i tionde för "forshemmanet ". Sannolikt äger han hemmanet 1581. Olof Andersson kan ha ägt Drängsmark nr 14 en tid och bytt bort det mot Fällfors nr 2. Olof Ersson övertar hemmanet i Drängsmark. Åren 1585-89 finns Erik Ersson som innehavare av gården i Fällfors. Han kan ha varit en bror till den tidigare ägaren Olof Ersson. Sedan finns Olof Andersson upptagen som ägare spridda år fram till 1607. Åren 1602-03 finns hans son Hans Olofsson redovisad på gården. Olof Andersson brukade även Fällfors laxfiske. År 1588 nyttjade han fisket mot att han erlade en stadga till kronan. Fisket bedrevs med 3 stakanät.
I rättegångsprotokollet från 1607 då Olof Andersson döms till döden framkommer en del uppgifter om gården. Olof Anderssons söner Hans och Jakob har brukat gården med hjälp av en eller ett par pigor. Olof Andersson har sporadiskt kommit till gården. Pigan Karin Esbjörnsdotter från Kågeträsk kom till gården 1599 och Hans Olofsson hade umgänge med henne. Senare samma år blev Hans Olofsson gift. Det andra året, 1600, tvingade sig Jakob Olofsson på Karin, trots att hon varnade honom att hans bror hade haft umgänge med henne tidigare. Samma år hade även Olof Andersson umgänge med henne trots att hon varnade honom för att hans söner hade belägrat henne. År 1602 kom Karin i tjänst hos Jon Olsson i Byske och stannade där i två år. Det kom fram att även Jon Olsson hade legat med Karin och hennes syster Lisbeta. År 1604 kom Karin Esbjörnsdotter i tjänst hos en bonde vid namn Tomas. År 1605 kom hon tillbaka till Jon Olsson. Året därpå kom Karin Esbjörnsdotter åter tjänst hos Olof Andersson. Vid julen samma år "spökade den onde för henne" i Olof Anderssons gård. Samvetet orsakade henne kval och hon tog kontakt med Christoffer kaplan och bekände för honom om Olof Anderssons förehavanden. På sommartinget 1607 dömdes Olof Andersson, Karin Esbjörnsdotter, Jakob Olsson samt Jon Olsson i Byske till döden. Jakob Olsson blev arresterad men lyckades rymma. Det är oklart om han verkligen blev avrättad. Många som rymde på den här tiden for över till Norge. Källa: B&G s.45-46.) "Tåmförsten"; är titelperson i Åke Lundgrens bok "Furstens hus". Se:
http://www.akelundgren.se/) (SIDOLINJE)
/ la
- - - - - - -
Generation 12 4096 - 8191
4354 Olof CLEMENTSSON d in Baggböle, Umeå | /roo
4355 Brita Andersdr BURE d in Bureå, Skellefteå | /roo
4356 Anders Persson GRUBB b: 1475 in Umeå, /roo
4357 Mariet Jakobsd BURE b: 1480 in Bureå, Skellefteå, Death: 1529 in Sweden /roo
4358 fb2 Jacob Andersson Bure. Född 1450 i Bureå, Skellefteå lfs (AC). [2] Död i Bureå, Skellefteå (AC). Bonde i Bureholmen, Skellefteå (AC). Bonde i Bureå 8, Skellefteå (AC). Underlagsman i Westerbotten. boende på Bureholmen, jacob was a district judge in Västerbotten
/roo /la
Inlagt kursivt från www.falebure.se sep ananumrering (fbx)
fb2 Jakob Andersson Bure Född 1450 i Bureå. Jakob var underlagman i Västerbotten och bodde på Buresholmen och gift med hustru fb3 Kålug från Grubbe ön.
4359 fb3 Kälug Olofsdotter. Född 1452 i Skellefteå (AC). [2] Död i Bureå, Skellefteå (AC). ”en mäkta dejelig människa. Hon födde honom 3 söner och 4 döttrar”. Var troligtvis den förste ägaren av Bureå n:o 8, Skellefteå (AC). /la /la
4368 Sven Pedersson (Pärsson) Bure f o 1475 i Byrestad, Hövidssman i Medelpad, Sven was a military commander. /la/boo
4369 Margareta Bossd f 1480
4370 Engelbrekt Jansson f 1480
Generation 13 8192 - 16383
8716 fb4 Anders Olofsson Bure. född omkring 1415 i Selånger (Y). Död i Bureå, Skellefteå (AC). Lagman i Westerbotten. Inte belagd som underlagman i några samtida handlingar. Bosatt i Bureå by, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård nr 6 där Nils Hansson Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. /la
fb4 Anders Olofsson Bure föddes 1425 i Bureå, Skellefteå socken. Anders var underlagman i Västerbotten och bosatt på gård nr 6 i Bureå by nära havsstranden där Buregille kom att byggas.
8717 Malin Bur-Marit Olofsdotter. född 1430 i Burträsk (AC). Död i Bureå 1, Skellefteå /roo
8736 Pär Falesson BURE b 14468377 Helena LARSDOTTER b 1457 /roo
Generation 14 16384 - 32767
17432 fb8 Olof ”gamle Olof” Hersesson, f 1380. Abbot.
Skall ha varit son till den lärde Härse, som gick med silverskenor och silverbälte. Olof besatt sin faders gård Bure i Skellefteå och byggde Bure kloster på en holme i Bureälven." ( Ulf Sikeborg).
Bodde på stamgården Bure i Konung Birgers tid. Byggde färdigt Bure kloster på en holme i Bureälvens mynning. (Bure åminne) Klostret hade en abbot och tolv bröder, han var förste abboten. (Marc Hernelind), barn /la
,1 Olof Olofsson Bure, f1415 I Selånger d i Bureå Underlagsman /la
,2 = 8716 Anders Olofsson Bure f omk 1415 i Selånger
,3 Jon Olofsson f 1430 i Bureå d där, bonde i Myckle 3, Skellefteå landsförsamling
fb8 Olof Hersesson Bure född 1380 i Bureå, Skellefteå socken i Västerbotten. Olof fortsatte och slutförde sin fars klosterbygge.
17472 Fale Olofss BURE b 1415 in Bureå, Fale was a district judge in Västerbotten.
/roo
17473 Gunhild SVENSD b 1410 /roo
Generation 15 32768 - 65536
34864 fb16 Herse Falesson BURE b 1350 Burå d 1387 Lövånger Västerbotten, Herse was centurion in northern Sweden and was known as "The Abbot of Bure". He was murdered while attending a wedding and is buried in Lövangers Chuch.
/roo
fb16 Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter.(Ingeborg troligen gm ana 69728). Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen
( 34864 Olof ”Gamle Olof” Heresson Bure f 1380 (1350 /roo) Selånger (Y) d Bureå Skellefteå. Abbot.
Skall ha varit son till den lärde Härse, som gick med silverskenor och silverbälte. Olof besatt sin faders gård Bure i Skellefteå och byggde Bure kloster på en holme i Bureälven." ( Ulf Sikeborg).
Bodde på stamgården Bure i Konung Birgers tid. Byggde färdigt Bure kloster på en holme i Bureälvens mynning. (Bure åminne) Klostret hade en abbot och tolv bröder, han var den första abboten. /la )
34865 Ätte OLOFSDOTTER b: 1355 in Burträsk, Västerbotten, Sweden /roo
Generation 16 65537 - 131074
69728 fb32 Fale BURE b 1320 Birsta, Medelpad, Sweden, d 1402 Birsta, Medelpad, Sweden /roo
fb32 Nämnd 1342 – 1363 Lagman i Medelpad.
Gift med Ingeborg
69729 Ingeborg f 1325 /roo
Generation 17 131075 - 262150
139456 fb64 Nikolaus FARTHEIGNSSON b: 1285 in Birsta, Medelpad, Sweden, d1324 in Birsta /roo
fb64 Nis Fartegnsson Nämnd 1324 - 1352
som av kung Magnus Eriksson tillsammans med ärkebiskopen och andra stormän förvärvade att förvalta landet mellan Skellefte och Lule älvar
278912 fb128 Fale BURE b: 1250 in Birsta, Medelpad, Sweden
/roo
fb128 född 1250 och landsdomare i Norrland
Generaion 18 262301 -
557824 Herse Falesson BURE b: 1210 in Birsta, Medelpad, d 1270. Herse was known as a rich and powerful man. He was murdered.
/roo
Generation 19
1115648 b 1024 Fale BURE, B 1160 BIRSTA MEDELPAD d 1212 Fale Bure was known as "the younger." He saved the life of King Erik while fighting an important battle in 1208 in Lena, Öster-Gotland. As a reward, was given a shielmark and armed arm because he carried Erik on his arm during the danger. King Erik gave Fale a large piece of land including Medelpad, Jamtland, and part of Angermanland and became the governor of this area. Fale was buried in the church of Skön, Sundsvall in the province of Medelpad, his tomb holding the Bure coat-of-arms. The city of Falköping was named after him.
/roo
fb1024 Fale Bure hin Unge är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets. I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste fadern Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210. De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.
Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller fadern Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka
2231296 fb2048 Herse FALESSON b 1140 in Birsta, Medelpad /roo
fb2048 Herse Falesson levde c:a 1180 och var rik och mäktig
4462592 fb4096 Fale Hin Gamle BURE b 1120 in Birsta. Fale was called "the older". He helped King Karl IX in 1156 to invade the county of Helsingfors and add it to the Kingdom of Sweden. After that he became a judge in Halsingland. He was a commander under King Erik and took Helsinki, Finland. King Erik was killed in Uppsala by the Danish Prince Magnus Henricksson and Fale was commander of Uppland when they defeated the prince in 1161.
/roo
fb4096 Fale Hin Gamle bodde på Byrestad (Birsta) i Sköns socken, numera Sundsvall i Medelpad och var en myndig man i dåtida Hälsingland som under Erik IX med hjälp av Hans och Guttorm Östande lades under Sveriges krona. Fale blev satt till landsdomare i Hälsingland. Han var också med samme kung (sedermera Erik den Helige) när denne intog Finland. Hälsingar na har gett namn till Helsingfors. Erik mördades 1161 vid trefaldighetskyrkan av den danske Magnus Henriksson. Fale hämnades kung Eriks död och dödades därvid själv vid Fale bro nära Uppsala.
4462592 fb8192 Herse ERIKSSON b: 1095 in Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Herse lived during the time of King Rangvald and King Sverker "the old". /roo
fb8192 Herse Eriksson ska ha levat under i kung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider c:a 1130 –1148
8925184 fb16384 Erik THORDSSON b 1075 in Bureå, Skellefteå, Västerbotten, d in Bureå, Skellefteå. Erik and his sons are mentioned on a Runic Stone in Selånger.
/roo
fb16384 bodde i Selånger i Medelpad. Jerkers runsten har förkommit men fanns kvar så sent som under 1700-talet. Samtidigt bodde i Nolby också i Medelpad kanske en bror med namnet Bure. Dennes runsten finns fortfarande kvar
35700736 fb32768 Tord Jerker BURE b 1050, Birka Uppland. Tord lived during the time of King Inge "the old". He was forced to move from Uppland to the northern part of Sweden since there was a pursuit againstChristianity.
/roo
fb32768 Tord i Bure levde på Inge den Äldres tid. Förföljelserna av de tidigt kristna blev svåra under Blot Sven tid och burefamiljen flydde till dåtida Hälsingland
71401472 fb65536 Gunnar HERSE b 1025 Sigtuna Uppland. Gunnar lived during the time of king Anund Jacob. / /roo
fb65536 Herse levde under Anund Jakobs tid vid c:a 1040
142892944 fb131072 Tord i Byr b 991, Skokloster, Uppland, d Skokloster, Uppland. Thord lived during the time of King Erik Eriksson Segersälles. He built a church and on the door there was an inscription mentioning his five sons. "Antvitr auk Gustaifr auk Juhar auk Redaifr samt Gunnaifr lait raisa Tord faduri sin fotr hiuk runar” /roo
fb131072 Tord levde under Erik Segersälls tid och blev kristen 992. Han bodde vid Skokloster i Uppland och lät av egna medel bygga en kyrka i socknen Bure. Vid kyrkdörren restes av sönerna till faderns minne en sten med en bild av fadern till häst.
fb falebure
roo http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=DESC
&db=johnsons&id=I6107
la http://lasseistuvsta.se/0001/1232.htm